Läs det andra nyhetsbrevet skickat den 14 april 2026.

Hartwigs historia

År 1854 köptes Hartwigska huset av Maria församling. Folkskolereformen tolv år tidigare skulle ge alla barn rätt till skola. Ungefär 16 000 personer bodde då i församlingen och Hartwigska huset blev den första folkskolan.

Under 1800-talet skedde enorma förändringar i Sverige. Industrialiseringen drog människor till städerna i hopp om arbete och befolkningen ökade kraftigt. I Stockholm mer än fördubblades befolkningen på bara 40 år. De skolor som fanns var främst fattigskolor. På Söder fick de intressant nog ofta tillfälliga lokaler i de gamla palatsen. I Van der Nootska palatset fanns exempelvis Maria församlings fattigskola och i Lillienhoffska palatset bedrevs skola för ”bildbara sinnesslöa barn”.

Tankarna om en allmän skola var många och hade inte bara med demokratisering och folkbildning att göra. Man ville fostra det uppväxande släktet i nationell och kristen anda och få kontroll över den växande befolkningen. 1848 hade flera våldsamma upplopp utspelat sig i Stockholm, inspirerade av februarirevolutionen i Paris. Det förskräckte.

Området var fattigt och många av skolbarnen som kom till Hartwigska kom från svåra förhållanden. En lärare skriver ”Alla, utom två, var smutsiga, långhåriga, okammade och gränslöst trasiga. Särskilt fäste jag mig vid, att mer än halva antalet hade träskokängor och många hade, trots att det var mitt i vintern, strumpor utan bottnar och trasiga guttaperkagaloscher fastbundna med tåtar”.

Det stod snart klart att Harwigska huset var för litet för behovet. 1864 stod ett nytt skolhus färdigt på samma tomt och Hartwigska användes då istället som lärarbostäder. Det nya skolhuset följdes några år senare av ytterligare ett skolhus och kvartersnamnet byttes från Gripen till det mer passande Magistern.

Idag ingår de gamla skolhusen i Södermalmsskolan och är Stockholms äldsta bevarade skola.

Text av Stefan Permerén

Läs det första nyhetsbrevet skickat den 9 mars 2026.

Här är en åkning längs med Timmermansgatan, med start Sankt Paulsgatan mot Hornsgatan, där man nästan kan ana Hartwigska vid starten till vänster. I filmen passerar vi ett hus där Maria Kristina Kjellström, alltså verklighetens Ulla Winblad, bodde under senare delen av sitt liv. Källan tror vi är en gammal dokumentär om en vagnshjulsmakare som fortfarande var verksam på Timmermansgatan när filmen gjordes, den låg tidigare hos SVT på Öppet Arkiv.

Ett smakprov och en början på ett väldigt roligt dokumentationsarbete.

Se filmen

Tack till Stefan Permerén!

Vi är tidiga i vår process med att öppna Söders nya kulturhus. Men tidningen Mitti lyckades ändå få tag på oss, för en första intervju.

Länk: https://www.mitti.se/valda-omraden-6.100.60192cb389

Intervju bl a med Karin Lekberg på Folk och kultur i Eskilstuna om Att bygga kulturhus

ATT BYGGA KULTURHUS – klicka på denna länk för att komma till samtalet

Panelsamtal med:

Karin Lekberg, kulturstrateg (Kulturhuset Hartwig / Föreningen ASK)

Helene Börjesson, ordförande kultur- och fritidsnämnden Gävle kommun

Petra Jonsson, verksamhetschef Bibiliotek och Agnes kulturhus

STAFFAN GERLÖW

Arbetar i gränslandet mellan teknik, kultur och samhälle. Sedan början av 2000-talet har fokus allt tydligare legat på kultur, museer och kulturarv – att bygga hållbara verksamheter och digitala lösningar som stärker berättandet, fördjupar besöksupplevelser och gör kunskap tillgänglig för fler. Grundare och vd för OnSpotStory, där teknik används som ett medel för att knyta samman plats, historia och samtid.

KARIN LEKBERG

Har under de senaste 20 åren arbetat med kluster- och mötesplatsutveckling, bl a som chef för Subtopia (Alby/Botkyrka). Varit rådgivare till ett stort antal kommuner och organisationer i Sverige och utomlands. Har utvecklat processer och metoder för värdegrundsbaserad stadsutveckling där konst, kultur och kreativa näringar varit motorn för att bygga platsspecifika varumärken (för att skapa större känsla av sammanhang och delaktighet för individer och grupper).

LG NILSSON

Kulturentreprenör och kreatör med framgång i att initiera, utveckla och driva museer och upplevelsebaserade kulturprojekt. Förenar kulturarv och berättande med kommersiell hållbarhet. Deltagit i etableringen av flera svenska museum och besöksattraktioner Sagolekhuset Junibacken, Siggesta Gård, Museet HAMN, Ljudteatern Audiorama på Skeppsholmen, Gribshunden (Ronneby), Golfbaren m.fl. Senast ansvarig för att etablera platsen Porslinsriket.se i Gustavsberg. Grundare och en av huvudägarna av The Viking Museum, Stockholm. Aktiv inom kulturdriven platsutveckling och turism.Aktiv föreläsare, författare av bl.a barnböcker och engagerad inom kulturföreningar och kulturdrivna utvecklingsprojekt.

ANGELICA GERDE

Angelica är ekonom och konstvetare med en lång erfarenhet av att leda kansli, avdelningar och team inom likväl kultursektorn, som privat och offentlig sektor. Hon arbetar idag som chef för en branschorganisation inom kulturella och kreativa näringar och har tidigare varit bl a generalsekreterare för Postkodlotteriets Kulturstiftelse samt Head of New Business och Head of PMO på Visit Sweden.

CHRISTIAN ARNET

TV-producent och kulturvetare som producerat hundratals filmer till TV och museer, oftast på tema historia, såsom ”Sveriges historia” TV4, ”Arns Rike” och ”Häxornas Tid” med Jan Guillou och nu senast för SVT två timmar om svenska SS-soldater. Just nu pågår en produktion om svenska drottningar för TV4/CMore.

Förutom ovan, alla aktiva inom Föreningen ASK, så finns det en rad aktiva som Elin Ek, svensk tv-producent, programledare och författare, känd för sitt alter ego ”Grynet” som slog igenom i SVT vid millennieskiftet, Hampus Busk, arkivarie och grävande kulturhistoriker som verkar i gränslandet mellan offentlig och privat sektor – med flera.

I dåvarande kvarteret Gripen (dagens Magistern) lät järnhandlaränkan Margareta Kierman 1769 bygga ett påkostat stenhus. Ritningarna upprättades av murmästaren Johan Wilhelm Friese. Ritningarna upprättades av murmästaren Johan Wilhelm Friese.

Om huset verkligen uppfördes så som framgår av den bevarade originalritningen är oklart, eftersom dagens fasader och planlösningen knappt överensstämmer med ritningen. Endast en fronton med tre fönster mot Sankt Paulsgatan påminner om mittpartiet. Möjligtvis ingår ursprungshuset i dagens komplex. Även brandförsäkringen från 1782 anmärkte att huset inte överensstämmer med 1769 års ritning. 

År 1790 upprättades en bygglovsritning av murmästaren Anders Tottie Pettersson som mer överensstämmer med dagens utseende. Beställare var bancokommissarien C.O. Hartwig (eller Hartwig). Det är efter honom som byggnaden erhöll sitt nuvarande namn. Hartwicks byggnad fick två mot trädgårdssidan framspringande gavelpartier. Tomten sträckte sig nästan ända ner till Torkel Knutssonsgatan, och vid Timmermansgatan fanns en torklada för torkning av tobaksblad. Till anläggningen hörde även längor för stall, vagnshus och en bagarstuga. Dessutom låg en mängd mindre stenhus och bodar på tomten. Från den tiden härrör även entréporten i gustaviansk stil mot Timmermansgatan. 

År 1854 förvärvades fastigheten av Maria Magdalena församling att användas som folkskola, föregångaren till dagens Maria gamla skola. Bli har valt att namnge vårt Kulturhus efter C.O. Hartwig, som var den som satte den nuvarande prägeln på huset.

Men huset har från och med 1854 haft en fortsatt spännande historia, som en levande del i vår stadsmiljö. Mer om det i kommande inlägg. Har rummet mot Timmermansgatan varit en bagarstiga?

bildtext caption

PS: Har ni intressanta fakta eller spännande händelser att berätta om huset och platsen – som ni också vill dela med er utav. Maila gärna: lgsmail@telia.com.