I dåvarande kvarteret Gripen (dagens Magistern) lät järnhandlaränkan Margareta Kierman 1769 bygga ett påkostat stenhus. Ritningarna upprättades av murmästaren Johan Wilhelm Friese. Ritningarna upprättades av murmästaren Johan Wilhelm Friese.
Om huset verkligen uppfördes så som framgår av den bevarade originalritningen är oklart, eftersom dagens fasader och planlösningen knappt överensstämmer med ritningen. Endast en fronton med tre fönster mot Sankt Paulsgatan påminner om mittpartiet. Möjligtvis ingår ursprungshuset i dagens komplex. Även brandförsäkringen från 1782 anmärkte att huset inte överensstämmer med 1769 års ritning.
År 1790 upprättades en bygglovsritning av murmästaren Anders Tottie Pettersson som mer överensstämmer med dagens utseende. Beställare var bancokommissarien C.O. Hartwig (eller Hartwig). Det är efter honom som byggnaden erhöll sitt nuvarande namn. Hartwicks byggnad fick två mot trädgårdssidan framspringande gavelpartier. Tomten sträckte sig nästan ända ner till Torkel Knutssonsgatan, och vid Timmermansgatan fanns en torklada för torkning av tobaksblad. Till anläggningen hörde även längor för stall, vagnshus och en bagarstuga. Dessutom låg en mängd mindre stenhus och bodar på tomten. Från den tiden härrör även entréporten i gustaviansk stil mot Timmermansgatan.
År 1854 förvärvades fastigheten av Maria Magdalena församling att användas som folkskola, föregångaren till dagens Maria gamla skola. Bli har valt att namnge vårt Kulturhus efter C.O. Hartwig, som var den som satte den nuvarande prägeln på huset.
Men huset har från och med 1854 haft en fortsatt spännande historia, som en levande del i vår stadsmiljö. Mer om det i kommande inlägg. Har rummet mot Timmermansgatan varit en bagarstiga?
PS: Har ni intressanta fakta eller spännande händelser att berätta om huset och platsen – som ni också vill dela med er utav. Maila gärna: lgsmail@telia.com.